tisdag 9 januari 2018

Kunskapsförakt

Allt oftare blir jag – och detta tycks jag inte vara ensam om – alltmer häpen över det förakt för teologisk/kyrkovetenskaplig kunskap som frodas i Svenska kyrkan. Vem som helst kan ställa sig upp och hävda en uppsättning åsikter utan minsta koppling av dessa till insikter, men de ska gälla som lika mycket värda som insikter som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vilken agrarlabial som helst vet lika bra och kanske bättre om det teologiska som församlingsprästen. Förr i världen när lokaltidningarna var alerta med insändare om det kyrkliga var detta fenomen lätt att dokumentera. För att vara tydlig drabbar detta kvinnor och män utan undantag, kanske kvinnor mer (men det vet jag inte även om det påstås vara ett mönster att kvinnor gärna ska anställas som präster och sedan besinningslöst köras över när sakfrågor diskuteras i kyrkoråden). Jag gör mig ock inga illusioner.

När det gäller den bok som ska komma ut i vår fick Björn Fyrlund, som frågade i en kommentar, svaret att den som vanligt handlar om ett antal åsikter jag för fram. Nu vet jag inte, och sannolikt upprepar jag mig i denna bloiggpost, om jag blivit docent vid ett svenskt universitet på grund av åsikter jag publicerat i namn av vetenskap. Då har universitetsväsendet nog problem, för att inte tala om skattebetalarna! Nu litar jag på att akademin gjorde sitt för att pröva min forskning och tänker med värme på förre rektorn Göran Bexell som var biträdande handledare och uppriktigt sa: "Dag, det räcker inte att du skriver en bra avhandling. Du måste skriva en bättre." Det var sant. Jag begrep det. Men jag var outsägligt glad för att han sa som det var. Jag var glad över min professor Lars Österlin och över forskarseminariet också. Åsiktsproduktion hade jag inte ägnat mig åt utan forskning.

En avhandlings resultat bedöms efter disputationen också genom hur avhandlingen blir citerad och om några forskningsresultat kommer in som standardkunskap i handböcker, dvs har erövrat kunskap som har förblivande värde. Jag klagar inte därvidlag. Fakulteten manade mig att skriva mer och på den vägen blev jag docent. Vad som står i den nya boken kan sägas knyta an till den tidigare forskning jag bedrivit och ger ny kunskap och nya perspektiv. Om detta vet lektörerna något och Björn Fyrlund mycket. Jag kan förstå hans häpnad över att någon som inte läst manuskriptbunten likväl vet vad den innehåller.

Den som trodde sig veta, var samme man som i kyrkomötet av alla ställen nödgade kyrkostyrelsen att förklara att 3 månaders forskning knuten till Forskningsrådet inte skulle få någon fortsättning. Det var någon centerpartistisk jämtgumma som på uppdrag av Hammar & Co gav det svaret och då var naturligtvis ett tänkbart forskningsprojekt helt meningslöst. På 3-månadersperidoen hade det för övrigt redan gått ett antal veckor på grund av frågan i Kyrkomötet. Enkelt sabbat sålunda. Egentligen hade kyrkomötet inte med saken att skaffa. Vad som vanns på sabbandet har aldrig klarlagts.

Däremot är det helt klarlagt att Svenska kyrkan egentligen inte förmår ta forskningskompetens till vara. Det är andra som gör.

Det gavs förslag till boktitlar. Jag kan kommentera dem.

-Jag ville så väl, men fel det blev!
Om vi antar att förslagsställaren åsyftar statskyrkoreformen finns det två saker att säga.
1. Det dåvarande statskyrkosystemet vilade på en övergångsbestämmelse i grundlagen, som blev alltmer konstitutionellt ifrågasatt. Ingen jag känner påstod att en reform skulle ställa Svenska kyrkan stadigare i folklivet. Det var ett polemiskt påhitt då och är det nu. Vi visste vad erosionen innebar och därför föreslog jag av alla en "folkkyrkostudie" för att innehållsfrågorna och frågorna om kyrka och folk skulle tas upp. Den skrevs också, publicerades men uppmärksammades knappast.
2. Många församlingar var emot en reform. Det var de små på landet. De flesta finns inte längre kvar. De är sammanslagna.

-Kyrka för fåtalet eller för folket?

Om denna fråga skulle utmana den s k högkyrkligheten är den felställd, men siktar den på kyrkobyråkratier på lokal, stifts- och nationell nivå är den välmotiverad. Handlar den om domproststupiditet likaså. Det som kallas folkkyrka har i hög grad blivit en fåtalskyrka. Läs statistiken.

-Mitt rebelliska kyrkoliv

Om detta skulle vara mig en bra memoartitel vet jag inte. Jag har varit slätkammad och byggt församling. Fast det är klart, mot dem som sade sig vara folkkyrkliga fick jag kämpa för att det skulle byggas kyrka i stadsdelen. Det tog 13 år. Då insåg jag att somligt som kallas folkkyrklighet bara är ett illa spelat munspel.

-Jag kom, jag sågs, jag förlorade!

Kanske. Men problemet var inte att jag sågs och sågades utan att jag såg och skrev om det i böcker och artiklar. Fel fick jag inte, som bekant. Och vad är det att förlora om man sagt att kyrkosystemet kommer att gå förlorat och det sedan gör det. Då är jag väl i all tragik en vinnare?

-Den förlorade biskopsdrömmen

Hos Sofia Lilly Jönsson såg jag uppgiften att det skulle ta tio år längre för kvinnor att bli kyrkoherdar än för män. Då blev jag häpen. Jag har aldrig tänkt mitt prästeri i karriärtermer. Sålunda var jag kyrkoadjunkt länge och sedan komminister på en och samma plats. Bara en idiot kunde tro att jag skulle bli biskop när det var Marita Ulvskog som utnämnde. Så har jag heller aldrig stått på något biskopsförslag. Och inte ens haft drömmen om inte som mardröm. Tänk att sitta och se på sönderfallet när folk tror, att man har makt att förhindra det men själv fattar, att man ingenting kan göra. 

-Folkets kyrka - ej min styrka!

Nu är det knappast en ofolklig kyrka som varit mitt ideal och inte heller min verklighet. Folklig präst har jag gällt för att vara både i staden och på landet. Kom ihåg mamman i Kalmar som sa: "Vi går ju inte i kyrkan så ofta, men min 6-åriga dotter vet vad prästen heter. I hur många stadsdelar av detta slag  är det så?" Hon var tagen av förhållandet. 

Ingen boktitel passar heller för den bok jag skrivit. En får tacke likväl. Det gav anledning till repetitiva klarlägganden.

I går i utlandet köpte min fru en liten behändig luftpump, som jag kan skruva fast på el-cykeln. Skruvar medföljde. Här söderöver har jag inte brytt mig om att kolla om el-cykeln levererats. Har den inte kommit ska jag ringa Dagen och fråga om det är Postnord som har till uppgift att leverera den. Skickar Dagen en ny om min kommit bort? 

35 kommentarer:

  1. Jo, vi vet alla vad prästen heter - och inte är han slätkammad!

    Repetitiva klarlägganden är bra, förutsatt att de inte är subjektiva. I likhet med flertalet andra kyrkoengagerade är det svårt, hur jag än anstränger mig, att se docenten Sandahls beskrivning av sina insatser och sina visioner om kyrkan såsom objektiva. Det ligger förstås i den mänskliga naturen att försvara både sin klokhet och sina dumheter, när de senare påtalas och styrks av utvecklingen. Ett vanligt återkommande försvar är också att frågan är felställd. Det svaret betyder att den tilltalade har uppenbara problem att försvara sig, vilket exempelvis framgår av historieskrivningen rörande forskningstjänsten i Uppsala som Dag Sandahl inte fick. Det var undertecknad som genom att ta upp den i en fråga i KM stoppade honom, lyder den subjektiva historieskrivningen.

    Den objektiva är att tjänsten inte, som praxis skall vara, var utlyst så att hågade i vanligt ordning kunde konkurrera om den. Docenten Sandahl tänkte sig nämligen i tysthet smita in bakvägen, eftersom han då ville komma ifrån Kalmar.

    Min fråga var då enkel, om det är så tjänstetillsättningar skall gå till i Svenska kyrkan. Frågan gällde inte docentens kompetens för den i hast tillskapade tjänsten.

    Nu upplyses vi om att ingen av mina vänligen föreslagna boktitlar passar hans kommande och senaste - säkerligen inte den sista - litterära produktion. Det är synd, då jag faktiskt bemödade mig om att göra ett axplock rubriker, som faktiskt annars är relevanta för hans kyrkoliv, åsikter om Svenska kyrkan och förutsägelser.

    Det är kanske inte alltför osant med påståendet att de sistnämnda ej har varit klockrent perfekta; den största missen är tvivelsutan just visionen om den från staten fria kyrkans blodfulla pånyttfödelse, då människorna skulle vallfärda till gudstjänsterna, så att extrastolar fick plockas fram.

    Ett annat bomskott var tron att s k oberoende nomineringsgrupper i kyrkan skulle växa sig starka och putta ut de politiska partierna eller åtminstone få dem att självmant retirera.

    En tredje miss är den återkommande beskrivningen av kyrkan som bärare av det för folket okända MTD-begreppet, vilket påstås ha ersatt det äkta kristna budskapet.

    Så visst finns det revor i den egenpåklädda manteln. Men han är ju inte ensam om att ha skjutit bom, samtidigt som jag gärna, öppet och helhjärtat erkänner, att Dag Sandahl är en frisk fläkt i Svenska kyrkan
    Ännu bättre hade dock varit om fläkten hade varit vriden åt rätt håll, så att den hade blåst bort det ovälkomna.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så många ord, BOD, bara för att vara oförskämd. Du som ofta efterlyser lyhördhet, ödmjukhet m.m. borde kanske föregå med gott exempel.

      Radera
    2. Noterar att hr Dike illustrerar kunskapsföraktet. Som han förvisso mestadels gör.

      den Lea

      Radera
    3. den Lea,

      -Jag ber Dig vänligen exemplifiera påståendet att jag skulle förakta kunskap!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Visst,hr Dike. Läs ditt inlägg ovan. De flesta andra av dina inlägg går också bra. Bara det faktum att du anser att 'folket' ska styra kyrkan säger allt.

      den Lea

      Radera
  2. Dike ljuger. Det fanns ingen tjänst. Om det skulle bli någon tjänst var alls inte bestämt. Skulle det blivit någon, hade den fått sökas i vanlig ordning. Dikes illvilja styrde. Eller dumhet. Jag ska under dagen fundera över vad det kunde ha varit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den största dumheten var väl att i Kyrkomötet ta upp frågan om vilka tjänster eller inte som skulle finnas i Kyrkans hus forskningsavdelning?
      Har verkligen KM jurisdiktion över antalet tjänster eller tjänstetitlar, eller var det någon som blev räddhågsen av debatten?

      Radera
    2. Försök inte med det tricket, docent Sandahl!

      -Nu påstås jag ljuga, ty det fanns ingen tjänst, replikerar bloggaren.

      Skulle han alltså vistas fritt svävande i forskningsavdelningen? Då kanske bloggaren kan öppna draperiet och berätta för oss, hur det hela började och varför just han skulle beredas en (avlönad) forskningsplats och vem som hade ordnat platsen och vilken tanken bakom den var.

      Varsågod docent Sandahl, ordet är Ditt. Vi väntar med spänning på redogörelsen.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Nej, det fanns nog ingen tjänst.Så korta tjänster som fyra månader tillsätts inte av politiker utan av
      chefstjänstemännen/kvinnorna. Politikerna inom verksamhetens styrelser informeras väl, det tillhör god ordning. Men politiker inom kyrkomötet skall hålla sig borta från detta. De skall dra upp riktlinjerna, de stora dragen. Inte styra på detaljnivå./Sven-Åke Nilsson

      Radera
    4. Bengt Olof Dike ljuger. Det fanns ingen tjänst. Kalmar kyrkliga samfällighet skulle skjuta till medel för 3 månaders forskningsarbete. Nu är denna bloggsida faktiskt min, ofrdet är alltid mitt så länge den består och Dike kan alls inte tilldela mig ordet här. Redogörelsen för vad som föregick har dock tidigare levererats. Tanken var att jag skulle få ägna mig åt lite forskning och skriva en bok. Varför just jag? Varför inte jag?Boken kom långt senare sedan Dike och jämtgumman sabbat möjligheten till forskningsmiljö, för den boken fick jag skriva på tid som blev över och utan seminariestimulans. Nu har jag efter Dikes lilla replik kommit till klarhet med vad som styrde honom. Illvilja.

      Radera
    5. Ja, jag har redogjort för det som förevar i tysthet!

      Dag Sandahl har obestridligen rätt på en punkt i sin kommentar: att han själv styr bloggen och fördelar ordet från andra på den.

      Men, som läsarna ser, går han med tystnad förbi frågorna om hur det hela började, varför plötsligt en Kalmarbaserad präst skulle placeras i forskningsavdelningen och varför den lokala kyrkliga samfälligheten skulle avlöna honom där - och varför arrangemanget för detta skedde bakom kulisserna.

      Jag skulle kunna berätta mer men nöjer mig med dessa rader och tillägger igen att jag inte på minsta sätt har ifrågasatt Dags kompetens för forskningsarbete, bara det dolda sätter på vilket detta skulle arrangeras.
      Jag vill - liksom alla andra, demokratins och ljusets försvarare i Svenska kyrkan - ha öppenhet och insyn i vad som i folkkyrkan sker. Och då innan något sker, som inte tål detta ljus.

      För övrigt kanske Elisabeth kan berätta vad hon menar med att jag varit oförskämd.
      Att berätta och efterfråga sanningen?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Personalärenden hanteras så och frågan som ställdes i Kalmar var hur en komminister med fullmakt skulle avvecklas. Den frågan ställde jag till kyrkoherden vid vårt utvecklingssamtal. Om detta vet Dike självfallet ingenting om inte kyrkoherden sagt honom något. Dike sabbade en möjlighet och vill nu framträda som en ljusets ängel.

      Radera
    7. Menar BOD på allvar att det är Kyrkomötets uppdrag att debattera en fyramånaders visstidsanställning på kansliet?
      I hur många andra fall har det förekommit?
      Eller är det så att man i derra fall styrt på person, inte på sak?

      Radera
    8. BloggarDag och Peter T,
      Sakfråga i KM:s frågestund!

      -Jag är inte - och har aldrig givit sken (ljusets) av det - att jag är en ljusets ängel. Men jag vet mer om saken och dess bakgrund än vad här har skrivits.

      Peter T upplyses om att anställningen i forskningsavdelningen togs upp i en fråga, som besvarades av kyrkomötet och att det stod dess ledamöter fritt att skriva frågor i kyrkliga ärenden. Saken var forskningsarbete för en aktuell person.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Bengt Olof blir allt mera tydlig med hur mycket han skadat Kyrkan i Sverige och varit en av dem som omskapat Svenska kyrkan till en MTD-kyrka. Sorgligt. Vår älskade kyrka...

      Radera
    10. Anställningen i forskningsrådet? Anställningen var som tidigare i Kalmar pastorat, som skulle betala lönen. Dike borde inte ha fått ställa frågan för den hade inte i kyrkomötet att göra. Nu fördröjdes forskningsengagemanget, kunde inte förlängas och destruerades av samme Dike. KG Hammar vek ner sig i tanke att det är lättare att hantera mig än Dike. Och så var det förstås. Vad Dike vet om bakgrunden undandrar sig min bedömning. Han var väl inte med när jag talade med kyrkoherden? Eller var Dike inkopplad när Wejryd sparkade mig som kontraktsprost?

      Radera
    11. Ett rimligt svar om enskilda visstidsanställningar i Kyrkomötet borde besvarats av Kyrkostyrelsen med "tjänstetillsättningar är en fråga för arbetsgivaren, d.v.s. kansliet, stiftet eller församlingen."
      Om fråga om tjänstetillsättning bara ställts en gång i KM så styrdes det de facto på person och inte på sak. En svag kyrkostyrelse besvarade inte frågan på ett rimligt sätt. Det är ungefär lika lämpligt att i KM diskutera individer och tjänstetillsättningar som att i domkapitlet diskutera enskilda förtroendevaldas beslut i kyrkoråden.
      Den främsta illviljan i sammanhanget visades av den som lät en KM-debatt (som borde näpsts i sin linda) påverka en tjänstetillsättning.

      Radera
    12. Skulle alltså frågan förbjudits?

      Intressant att läsa bloggarens och andras åsikt, att en i vanligt ordning och enligt gängse regler ställd rikskyrklig fråga ej skulle ha fått ställas.

      Den aktuella frågan var ingalunda en sak enkom för bloggarens arbetsgivare i Kalmar, eftersom denne inte råder över rikskyrkans forskningsavdelning och således inte har att bestämma över vem eller vilka som skall arbeta där. Förstår inte Peter T detta? Och det får naturligtvis inte gå till på så sätt att det bakom kulisserna görs upp om att en person på grund av vissa uppkomna omständigheter plötsligt skall förflyttas för att i Uppsala forska x antal månader, som sedan förmodligen skulle förlängas i ett senare skede.

      Självklart får det ställas en fråga i KM om detta. Men om bloggaren vidhåller sin åsikt, med instämmanden av andra, att det handlade om illvilja, kan han väl redovisa underlaget och eventuella protokoll och beslut i saken som visar att allt har skett öppet och under full insyn.

      Jag väntar med spänning på dessa handlingar.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    13. Frågan skulle inte ställts för kyrkomötet är inte ett forum för att diskutera vad en kyrkoherde och en forskningschef kommit överens om, nämligen ett samarbete som inte skulle kosta rikskyrkan ett öre. Beslutsmakt i frågan hade forskningschefen. Han visste vem som gratis kunde enrolleras. Underlaget? Det lämnades av jämtgumman i svaret på den illvilliga frågan. Handlingar? Dike torperade det hela långt innan det kunde skrivas avtal men forskningschefen hade forskningsrådets ordförande med sig och, förmodar jag, generalsekreteraren. De visste alla vad jag forskat om och vilken akademisk kompetens jag hade. Det var alls inte orimligt om de ville dra nytta av den och mitt lilla forskningsprojekt. Dikes illvilja var för den delen sedan tidigare känd av Ekström och Hammar, som var rädda för honom och vad han kunde ställa till med för att sabotera. Dikes fråga skulle rätteligen revisorer kunnat ställa men den hörde inte hemma i kyrkomötet och av den lilla ansatsen blev ingenting. Jag tror debatten kan sluta här. Dike har fått de besked han behöver.

      Radera
    14. Det jag förstår är att inom alla andra medlemsorganisationer med stora kanslier, så kan inte medlemsvalda i plenum ställa frågor om enskilda tjänstetillsättningar.
      Skulle kanske Stiftsfullmäktige i Växjö svara på en fråga om visstidsanställning av projektledare till projektet "Till tro" för att den påtänkte har fel efternamn?
      Om man inte förstår olämpligheten i en fråga om individers anställning bör man inte vara förtroendevald.

      Radera
  3. Det är inte utan att man börjar överväga att rösta som rikskyrkan, för fosilfritt! BOD:s antikverade statskyrkosystem har verkligen inte tiden för sig, och få politiker skulle få för sig att återuppliva det.
    Den dyraste utredning svenska myndigheter ägnat sig åt om jag förstått saken rätt, är Kyrka-stat utredningen. 10 års arbete (!!) som raskt åkte i papperskorgen när Palme fick kalla fötter och (S)och (C)-maffian gjort sitt i kulisserna. Bara ett exempel på vad politikerna ställt till med och som kostat skattebetalarna anseliga summor.Inte blev kyrkan mer folkligt förankrad för det, men den kunde ha blivit det om den fått stå på egna ben!!
    Arg kyrkomedlem

    SvaraRadera
  4. Kunskapsnivån är skrämmande låg. Man tror att kristendom handlar om åsikter i stället för insikter. Hur ska en person kunna bli frälst i dag, när inte grundkunskapen finns?
    Häromåret utropade någon ansvarig i ett stiftsmöte (Västerås?, Stockholm?) att "alla kristna är teologer". Det säger dessvärre ganska mycket.
    Stig W

    SvaraRadera
  5. Ja jäklar, jag har glömt att det var ateisten Ulvskog som utnämnde stiftchefer och ärkeprelaten. Är hon skildig till att ding-dong heretikerna Lind och Hammar blev en del av nomenklaturan?!
    Antony

    SvaraRadera
  6. BOD,

    Ja blåsa bort det ovälkomna. Kanske sådana som enbart agerar som stoppklossar i allt som rör kyrkans egentliga uppgift men i övrigt medverkar till pengarullning i form av arvoden och utökadt politrukstyre.

    Att Ni politruker tagit över SVeK är resultatet av bedrägligt betende och inte omsorg om Kristi Kyrka och dess uppgift.

    Så har vi också fått ett SVeK istället för ett SvK med havliga anpassliga biskopar som inte bryr sig om apologi, biskopar som flirtar med islam men förföljer sina kristna och där tyvärr apologi är det yttersta hindret för att överhuvudtaget inte komma ifråga som t.ex biskop.

    Ni har fått er folkkyrka-tom på kyrkfolk nödtorftigt fylld av andra i samband med hädiska utställningar som Ecce Homo.

    Du lyckas stoppa sådant som kanhända kunnat utveckla gudstjänstlivet och påstår att du gör det av ekonomiska hänsyn samtidigt som du inte med en blinkning reagerar mot slöseriet i de numera årliga KM där varje mote handlar om nära en halv miljard och som varje gång ytterligare driver SVeK mot än mera av sekularism, gnostisism och MTD-religion.

    Du brukar sarkastiskt fråga vad kyrkan har gjort mig för ont. Inse att Kyrkan har inte gjort mig något ont men SVeK är något annat och kanske Du borde fråga dig vad kyrfolket gjort för ont som nu lämnats utan herdar med biskopar som inte tror och med ateister i såväl KM som KS.

    Vidare bördu betänka att ditt gamla tjafs om vad som står i KO .Tja tänk på sovjet. Dess lagar, framförallt dess grundlag var det inget fel på. Den var vacker men vad hjälper det om man inte bryr sig om den utan gör som man behagar som maktens utövare?

    KO är nog acceptabel men dess gummiparagraf ... och annat av KM beslutat rent vansinnig eftersom mycket av det KM beslutar går emot såväl bekännelse som prästvigningslöftena.

    TYvärr är det inget Du förstår som politruk utan förmåga att inse vad som menas med en Kristi Kyrka eller vad det innebär att vara evangelisk och apostolisk.

    Det innebär inte att säga ja och amen till allt som en majoritet i form av ockupanter beslutar bara för att det är PK.

    //HH

    SvaraRadera
  7. -Kan en klämma åt någon, så gör en! myser Bill, min kommunikattör med blitt leende mungipor.

    -Klämmer åt gör man! instämmer Bull, min teologiske sekreterare. Och ger ett rejält klös därtill.

    -Hen som markerar revir utan att ha stöd hos Måns kan gott få på pälsen, fortsätter Bill. Rispetto!

    -Stöd hos Måns skall man ha, avrundar Bull.

    Ibland är dom bara för rara, kattvillingarna.

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  8. "Vem som helst kan ställa sig upp och hävda en uppsättning åsikter utan minsta koppling av dessa till insikter, men de ska gälla som lika mycket värda som insikter som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet" konstaterar Sandahl.

    Tyckar-terroristen BOD bekräftar direkt. Berit

    SvaraRadera
  9. På tal om " att skjuta bom" så påminns jag om att "det är dumt att ödsla krut på döa kråkor". Ibland måste man "ge upp rätten att ha rätt" för att kunna gå vidare i Guds kallelse, beredda gärningar. Vi kan lära av historien, men vi kan också bli som Lots hustru.

    SvaraRadera
  10. Jag har en känsla av att en del av dagens präster har dålig bibelkunskap. I deras predikningar saknas hänvisningar till Bibeln. Jag hörde en predikan i TV under julen. Prästen talade om tid. Jesu namn nämndes inte och några hänvisningar till Bibeln förekom inte heller.

    Lekman

    SvaraRadera
  11. Till BloggarDag!
    Skribenten Dike har gång på gång visat att han inte förstår innebörden av begreppet KYRKA. Hans fokus är i stället det byråkratiska skelettet kring samfundet sv "kyrkan". Något annat förmår han helt enkelt inte kännas vid. Därigenom uppstår ett återkommande missförstånd som sedan styr diskussionen på bloggen utan att den egentligen kommer någon vart. Argumenten från herr Dikes sida upprepas dag efter dag oavsett utgångsämne. Detta väcker, enligt kommentarerna att döma, större och större irritation och förargelse och är rätt meningslöst för dem som vill ha en åtminstone någorlunda teologisk diskussion kring bloggens ämne. Den Enfald herr Dike dagligen presenterar kallar Sandahl å sin sida för Mångfald. Den vore möjligen acceptabel vid något enstaka tillfälle men när den upprepas utan större variationer dag efter dag ger det till slut inget av värde längre. Allt blir förutsägbart. Man får rent av intrycket att herr Dikes inlägg i själva verket utgör en slags terapi. Han kör sitt lopp under åberopande av åsiktsfrihet (!) och drar sig sedan ur när det hela inte roar honom längre, alternativt när diskussionen blir för intellektuellt övermäktig.

    Åter igen vill jag be dig att fundera över den oförbätterlige åsiktskverulanten Dikes närvaro på bloggen. Vill du verkligen ha det så här, Sandahl? /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han, av alla, har inget att säga om andras upprepanden!

      Signaturen John, som uppenbarligen gång efter annan producerar sig under andra signaturer och naturligtvis är alltför feg för att framträda med namn. är den av alla som har minst anledning att beskylla någon för att upprepa sig!

      Det är nämligen sedan veckor, månader och år bakåt alltför väl dokumenterat att Johns inlägg är direkt riktade personangrepp, vilkas innehåll är avancerade karaktärskränkningar, beskyllningar och beskrivningar, som ofta ej blott tangerar men överskrider förtalets gränser. Det är tydligen hans livsluft att på bloggen vräka ur sig otidigheter på löpande band, vilka naturligtvis har ett syfte; läs inlägget ovan och se vilket detta är!

      Hans övermaga och personfixerade attityd skrämmer dock inte mig, om han nu trodde det.

      Vi har sett dem förut i olika förklädnader, de som sätter personattackerna före sakdiskussionen, de som projicerar sina egna tillkortakommanden på andra, de som omfamnar stillösheten i stället för respekten för andras åsikter, de som upphöjer sin egen semantiska tarvlighet till skyarna och inbillar sig få applåder för självupphöjelsen. De är alla i grunden beklagansvärda individer utan att förstås vara medvetna om detta.

      John må ägna sig åt och vara tillfreds med den aktiviteten, medan vi andra finner det angeläget att distansera oss från den.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  12. Tillåt mig att citera Arthur Engberg, uttalad ateist och sedermera ecklesiastikminister i Per Albin Hansons regering.” Kyrkan bör fråntas allt inflytande över utbildningen av nya präster.” Kyrkan skulle omvandlas till att sprida en ateistisk allmän religiositet.
    När han, denne Engberg 1936 blev minister och ansvarig för statskyrkan propagerade han för att avskaffa biskoparna och införa en överstyrelse och en generaldirektör för kungliga salighetsverket.
    En annan sosse med högt anseende var Olof Palme som styrde kyrkan en tid. Detta visar vilken prioritet det röda partiet frågan hade.
    Biskoparna har inte avskaffats men de är förvandlade till marionetter för ett partipolitiskt beslutsorgan. Ett organ med socialdemokratiska potentater som den gamle sossen Winberg som högt och tydligt deklarerat att hon är icketroende.
    Man måste beundra sossarnas ihärdighet. Dogmer som skapades på 30 talet jobbar de fortfarande oavbrutet på att genomföra.
    Måne någon av de ihärdiga skribenterna här på denna blogg bli utsedd till en framtida generaldirektör för det statliga salighetsverket som tack för långt troget propagerande.

    Otto Sneider




    SvaraRadera
  13. Det gives oss ännu att döpta bekänna, erfara och mottaga, varför vi i denna påskaftonstid har att icke avgjorda dragas av den korsfäste och uppståndne, genom det omöjliga nålsögat, att vi omvända må skåda det i evighet slaktade lammet.

    / Clericus eremita

    SvaraRadera
  14. Håller med John här. Dike tycks ”hänga på låset” vid åtta varje morgon för att därefter författa en lång drapa som tuggar samma missuppfattningar som dagen innan och innan...
    Sen blir reaktionerna ungefär desamma från the usual suspects och det styr tokigt. Lite tröttsamt faktiskt.
    /Patrik DeMesta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Utsläckning (extinction) är när en förstärkande konsekvens som tidigare kommit efter beteendet nu uteblir och gör att beteendet efter ett tag slutar komma. Ett exempel kan vara ett barn som tjatar på godis i matbutiken och som vanligtvis efter flera minuters tjat brukar få en bit godis. Om föräldern nu inte ger godis kommer barnet förmodligen att tjata längre tid än normalt några gånger men till sist sluta tjata."

      Utsläckning är en empiriskt välgrundad metod för beteendeförändring. Sluta alltså att ta notis om BOD! Efter lite tjat och gny kommer han så småningom att söka nya jaktmarker för sitt EGO. /smun

      Radera
  15. Namnförslag för memoarerna:
    1. Prästen i fält (PRiF)
    2. Post nummer ett
    3. Fältpost
    4. Motståndet uppges inte
    5. Mellan marschanträde och halt
    6. Eldavbrott
    7. Höger vänster om marsch?
    8. Ökänd soldat



    LG

    SvaraRadera